Lär känna: Doris Ruuda – spetember månads ABENAryttare

Hon står i mål, hon leder hejaklackar och tävlar både i hoppning och fälttävlan. Hon hittar inspiration på McDonalds, trivs i fälttävlansfamiljen och får en kick av dubbelnollor. Här är hon: Doris Ruuda – en av månadens ABENA-ryttare i september!

Namn: Doris Ruuda.
Ålder: 12.
Bor: Gemla.
Familj: Mamma, pappa och storebror.

Hästar: ”Skehana Susie, en B-ponny som vi haft i fem år och och skiljs från i slutet av oktober. Angel, Anglode Drifter, är en D-ponny som vi köpte i november 2022”
Det bästa med fälttävlan: ”Umgänget och att det går snabbt. Om man till exempel har glömt sin sadelgjord kan man fråga i transporten bredvid och vara säker på att man får låna en. Jag upplever att det kanske är lite svårare på hopptävlingar. I fälttävlan är man lite mer som en familj.”

Det bästa med hoppning: ”Kompisarna och dubbelnollor!”

Det största jag varit med om hittills: ”Att jag fick ta över ponnyn (Anglode Drifter) av Wilma Bertilsson.”

Intressen utanför ridsporten: ”Jag är hockeymålvakt i Växjö Lakers U13 och spelar med killarna. Vi är tre tjejer i laget. Förutom jag är det en målvakt till och en utespelare.”

Förebild: ”Jag har tre: Henrik von Eckermann, Jens Fredricson och mamma. Mamma är den som alltid har pushat, peppat stått bredvid mig. Henrik är så himla skön, positiv och glad och Jens tänker utanför boxen och ger inte upp.”

Favorittränare: ”Philippa Magnusson, för hon låter mig testa mig själv. Hon frågar inte om jag vill hoppa det där tvåstjärniga hindret utan låter mig lösa problemet. Det får mig att bli självsäker eftersom om jag inte frågar om uppgiften är jag inte beredd på den och tänker kanske ’Oj, vilket stort hinder, undrar om jag kommer få hoppa det någon gång’. Då ser hon det på mig, låter mig försöka och det får mig att glänsa inombords.”

Beskriv dig själv med tre ord: ”Orädd. Sätter andra i första hand och mig själv i andra hand. Och självsäker.”

Hästen som betytt mest för dig: ”Det är Susie. När vi köpte henne hade jag väldigt dålig balans, gillade att hoppa och ville ha väldigt kul. Jag trodde aldrig att hon skulle vara hästen mellan mig och EM-ponnyn (Anglode Drifter). Nu har hon tagit mig från att knappt våga hoppa 50 till att tycka det är jättekul att hoppa en meter. Vi jobbade jättemycket på lina och när jag tappade balansen stannade Susie alltid. Jag läste en barnbok på McDonalds en gång som hette ’Tappa inte ungen’ och sedan dess har det varit Susies motto: Tappa inte ungen!”

Det bästa med VFK: ”Gemenskapen. Man behöver inte känna alla i klubben men det känns ändå som att man är en stor familj. Jag kände inte alla i hejaklacken på lag-SM i Strömsholm men det var som att vi kände varandra utan att känna varandra.”

Om att bli Månadens ABENA-ryttare: ”Det är helt fantastiskt att kunna vara en del av den här satsningen och få representera detta fantastiska företag. Det är något jag drömt om.”